1800 talet

Början på en industriell revolution 1800 - talet

Förändringen av landsbygdens sätt att odla ledde till att det blev ett överskott på lantarbetare. Det så kallade enskiftet som blev lag 1807 gjorde att marken samlades i större enheter och jorden kunde odlas på ett effektivare sätt. Samtidigt växte befolkningen. Många människor blev utan arbete och sökte sig in till städerna. I slutet av 1700-talet startades de första industrierna i Malmö. Textilindustrin var en av de första.

Vid mitten av 1800-talet kom industrialiseringen igång på allvar. När skråväsendet avskaffades kunde vem som helst starta företag och handeln släpptes fri. Behovet av mark för nya industrier och bostäder var stort. Arbetarstadsdelar växte fram i Kirseberg och på Lugnet, inte långt från Kockums mekaniska verkstad vid dagens Davidshallstorg. I slutet av 1800-talet uppfördes stadsdelen Möllevången som låg nära industrierna vid Bergsgatan. Stadens befolkning ökade från cirka 41 804

Malmös fästningsverk raseras.

Sedan befästningarna runt den medeltida stadskärnan raserats under början av 1800-talet anlades en ny stadsdel, ursprungligen kallad "Nya staden". Stadsplanen utformades av fortifikationsingenjören Nils Mannerkrantz och fick formen av en rutnätsstad med raka gator och rektangulära kvarter som tydligt skiljer den från de medeltida kvarteren som har en mer oregelbunden form. Bland annat lades Stora Nygatan ut och staden fick två nya torg, Gustav Adolfs torg och Drottningtorget. Genom anläggningen av Nya Staden växte Malmö geografiskt och samtidigt började en befolkningsökning. Nya staden ingår numera i den del av Malmö som benämns Gamla Staden.
I och med vallraseringen förlängdes den gamla Grönegatasträckningen från 1200-talet i den östra delen av Gamla staden. Den nya sträckningen fick namnet Nya Grönegatan och i slutet av 1800-talets första decennium hade nya gator som Norregatan, Stora Trädgårdsgatan och Stora Kvarngatan tillkommit. Tidigare hade staden "slutat" där Grönegatan idag börjar vid korsningen Humlegatan-Grönegatan. Ungefär vid samma tid planerades mindre gator och gränder som Lilla Kvarngatan, Lilla Trädgårdsgatan, Österportsgatan, Vallagränd och Norregränd.

Nya Grönegatan bytte namn år 1945 till enbart Grönegatan och med detta kallades hela sträckningen från Kattsundsgatan till Östra Promenaden Grönegatan. Idag är den äldsta delen, som gick mellan Kattsundsgatan och Humlegatan, riven för att ge plats åt Caroli City. 500 år 1800 till 60 000 invånare år 1898. 

1805: Rivningen av befästningen runt Malmö påbörjas.

1806: Under ett halvår, från november 1806, var Malmö inofficiellt landets huvudstad. 

Kungafamiljen var inkvarterad i hus vid Stortorgets norra sida och utländska diplomater trängdes på Malmös gator.

1808-1809: Rådhuset används som fältsjukhus.

1812: Rivningen av befästningen runt Malmö fullbordas.

1813: Malmö Tidning, stadens första tidning, trycks. Tidningen trycks under ca 40 år innan den ersätts av Malmö Nya Allehanda.

1814: Rådhuset tas åter i bruk efter ombyggnad och reparation.

1818-1837: En ny ytterhamn anläggs.

1819: Husarernas gamla ridhus växer fram på Drottningtorget.

I början på 1900-talet och 60 år framåt användes lokalerna som saluhall, och har på senare tid varit ett vagnsmuseum.

1822: Citadellet upphörde som fästning.

1827: Kungen godkände att inre borgen (citadellet) fick användas som "större fånghus".

1833: Ett par av citadellets bastioner demolerades.

1838-1840: Suellshamnen anläggs.

1840: Frans Henrik Kockum startar sin mekaniska verkstad på den plats som i våra dagar heter Davidshallstorg.

1845: Järnvägen debuterade i Malmö efter förslag från greve von Rosen.

1854: Stadens gaslysningsanläggning togs i bruk.

1856: Det första tåget går från Malmö Central. Ändstation Lund.

1872: Stadens äldsta park, Kungsparken, presenteras för första gången av stadens befolkning.

1877: Tullhuset byggs, det som idag är Malmö Börshus. 

Hotell Kramer ritas och blir ett pampigt bygge vid Stortorget.

1880: Caroli Kyrka står klar.

1890: Centralstationen ritades och byggdes.

S:t Petri invigdes, efter ombyggnad, i sin nuvarande form.

Någon gång i slutet av 1890-talet byggdes även Apoteket Lejonet.

1891: Butterickshuset ritades och blev älskat av malmöborna. Det revs dock under 1990-talet trots våldsamma protester.

1896: Idrottsplatsen byggs. 

Statyn av Karl X Gustav, som står på Stortorget än i våra dagar, uppfördes.

1898: Kallbadhuset på Ribersborg färdigställs och byggs sedan om till sitt ursprungliga skick 100 år senare, 

På Södra Förstadsgatan 78 föddes skalden Hjalmar Gullberg.

1899: Cirkusarenan Hippodromen, den byggnad som vi idag känner under namnet Hipp, stod klar. Mamö Stadsbibliotek invigdes.

Sveriges tredje stad

Malmö har varit Sveriges tredje största stad sedan 1870-talet. Då kom varvs- och cementindustrin igång. Mot slutet av 1800-talet började kvinnorna att arbeta alltmer i fabrikerna, de flesta inom textilindustrin. 

1900 - talet

Efter industristadens nedgång följde en period på 1990-talet med ekonomisk kris, i Malmö försvann 28 000 arbeten. Sedan dess har en enorm förändring skett. Industristaden har ersatts av en stad med högre utbildning, modernt boende och många små och medelstora företag. Malmö högskola öppnade år 1998 och är redan ett av landets största lärosäten för akademisk grundutbildning med över 21 000 studenter. 85 % av alla företag i Malmö har färre än 10 anställda. 

1901: Stadens elektricitetsverk togs i bruk.

1960-talet: Omfattande rivningar av äldre bebyggelse genomfördes i centrala staden, varvid områden som Lugnet revs. I Gamla staden genomfördes storprojekt som Caroli City och kvarteret Erik Menved, vilka av många betraktas som Malmös största misstag. 

Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade ofta stora "bombhål" efter sig.
Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började Kockums varv, som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i Limhamnpåbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975-1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid Triangeln (sedermera Hilton, numera Scandic) med glashiss i 20 våningar. Saab-fabriken i Malmö byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat.

1990-1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befann sig i inbördeskrig.

Under 1995 påbörjades byggandet av Öresundsbron, vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Malmö högskola blev sedermera kvalificerat att bli ett universitet, vilket kommer att infrias 2018.[10]. Samtidigt bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev Bo01, och att Kockumskranen skulle flytta från Malmö hamn. Under perioden 1994-2003 blev samtidigt staden fattigare räknat i invånarnas sjunkande skattekraft.

2000 - talet

2000 invigdes Öresundsbron. 2001 hölls Bo01, som blev början på en ny stadsdel, Västra hamnen. 2002 flyttades Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som öppnades för trafik den 12 december 2010.

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 (Rättvis handel-stad). Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

SCB Malmö kommun skattekraft per invånare som andel av riksgenomsnittet 1995-2016 Socialstyrelsen ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malmö 2004-2015

Flyktingkrisen vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och Öresundsregionen, inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner. Det stora inflyttnings- och nativitetstalet har skapat allt större tryck på snabba nybyggnationer av skolor och förskolor. Den stora bostadsbristen i kombination med länsstyrelsens krav på stadsförtätning för värnande om stadens omgivande bördiga jordbruksmark har skapat växande svårigheter. Stadsfinanserna har som följd också utsatts för alltmer påfrestningar.[12]År 2016 skrev tidningen Sydsvenskan att den genomsnittliga inkomstnivån för en Malmöbo hade sjunkit till nivå med vissa glesbygdskommuner. Sysselsättningsgraden hade sjunkit till 65%, att jämföras med riket i stort på 78% på grund av att det tar lång tid för invandrare att komma ut i arbetslivet eftersom de, liksom till viss del Malmös befolkning i stort, saknar kvalifikationerna för de arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skapats i staden sedan de tidigare tillverkningsindustrierna stängde

Administrativa tillhörigheter

Malmö stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1911 införlivades Västra Skrävlinge socken/landskommun, 1915 Limhamns köping, 1931 Fosie socken/landskommun, 1952 Södra Sallerups socken/landskommun och 1967 Oxie landskommun. 1971 ombildades stadskommunen till Malmö kommun med Malmö som centralort. Tätorten växte 1965 samman med Arlöv i Burlövs kommun.

I kyrkligt hänseende var den ursprungliga stadsförsamlingen Malmö Sankt Petri församling. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och som återuppgick 1949 i Malmö Sankt Petri församling (och delvis i Kirsebergs församling). Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906. Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytningar ur Malmö Sankt Johannes församling och Västra Skrävlinge församling. Slottsstadens församling utbröts ur Malmö Sankt Petri församling 1969. Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år. Kulladals församling bildades 1969 genom en utbrytning ur Fosie församling. Husie och Södra Sallerups församling samt Möllevången-Sofielunds församling bildades 2002 av fyra församlingarna.[16] 2014 sammanslogs de olika församlingarna till sex, Malmö S:t Petri, Malmö S:t Johannes, Limhamn, Fosie, Husie och Hyllie församlingar, alla ingående i Malmö pastorat.

Orten ingick till 1971 i domkretsen för Malmö rådhusrätt. Sedan 1971 ingår Malmö i Malmö domsaga.

(källor: Malmö stad, samt wikipedia uppslagsverk på Internet)